Vem bestämmer hur adventsljusen ska tändas?

Nästa år kommer Minior att börja i förskoleklass. Redan nu kommer det propåer från diverse friskolor som gärna vill ha honom som elev. Vi har funderat och funderat på vad som skulle vara bäst för honom och har kommit fram till att den skola som Junior gick på skulle vara bäst. Bra personal och ett väldigt fint läge. Skolan har F-2 (förskoleklass, ettan och tvåan), sedan går de vidare till en annan skola med 3-6. Lite långt bort, han kan inte gå hem själv men numer så blir ju nästan alla barn lämnade och hämtade.

Men nu har kommunen kommit fram till att skolan ska läggas ner. Och den tidigare 3 till 6-skolan kommer bli F-6. Vilket känns sådär… Sexåringar på samma skola som tolvåringar, det låter inte helt optimalt. Så det kanske blir en friskola. Informationsmöte i mitten av januari. Fast det är ju också en F-6… Jäklar, alla problem med Miniors dagis och nu skola beror på att friförskolor/skolor har etablerat sig. Vet inte om jag vill stödja dem genom att flytta honom.

Han som var fyra år i går blev idag fem år. För ett par veckor sedan kom vi på den roliga idéen att låta hela dagisavdelningen ta en promenad hem till oss för att fira Minior.

I går kändes det som inte alls lika rolig idé. Kvart i tio kom det 12 stycken overallförsedda barn och tre fröknar. Men allt gick bra – inget i kras. Alla överlevde, även mor och far.

Vi har fått två stycken helt underbara barn. En är en tänkare, en visionär. Den andra är ett vilddjur, en muskel som hela tiden vill frammåt på ett annat sätt än sin bror. Men speciellt uppskattar vi deras sociala förmågor och deras empati. Något som inte är helt enkelt (och självklart) för deras föräldrar.

I morse hade barnen och hustrun legat i samma säng och bara myst och busat runt lite. I kväll somnade Minior framför TVn i hans nya sovsäck. Junior vankade omkring vid läggningstiden och gick till slut och la sig. Jag bar upp Minior och lade honom i hans säng, genast var Junior där och kröp ner bredvid och somnade på en gång. 

Hustrun och jag tittade på dem och vi blev varma i hela kropparna och vi talade om hur viktigt det är med närhet, att höra en annan person andas, en fot i den andres säng. Och jag försökte förklara att det är så för alla, även mig. Tydligen hörs jag inte, det bara viftades bort.

Suck, suck, suck.

SvT har fått uppdraget att sända bröllopet mellan Victoria och Daniel nästa år. Tydligen var kungen lite sur på TV4 och hur de sände Nobelpriset 2007 och Nationaldagen tidigare i år.

Han reagerar väldigt barnsligt tycker jag. Sen anser jag förstås att det inte behöver TV-sändas alls, hovet borde själv betala för det och monarkin avskaffas. Men det är ju jag det.

Enligt en artikel på Allt om barn så spelar det ingen roll om föräldrarna berättar om tomten inte finns. Någon borde berätta det för min svärfar som har ”turen” att det hela tiden kommer nya barn.

Knappt hade hustruns syster vuxit upp innan vi fick barn. Och vi fick dem med sju års mellanrum. Nu börjar de få småkusiner. Och han kan återanvända sin tomtedräkt.

Min mamma håller på att dö. I natt, om en vecka. Kanske om en månad men det är osannolikt. Vi talade om vad hon vill. Sen.

Jag bryr mig inte ett dugg. Min syster reagerade. Vi är olika, min mamma har gjort mig så mycket ont så det går inte att föreställa sig. Inte fysiskt men psykiskt. Hon är orsaken till den jag är, eller den jag kunde vara. Men jag ville annat.

I morgon (3/12) kommer de svenska reklamradiokanalerna att vara tysta mellan kl 07 och 08. Ett sätt att uppmärksamma de dyra avgifterna (136 miljoner kronor/år) de har för att sända.

När frekvenserna skulle fördelas så var det genom ett auktionsförfarande, de som bjöd mest fick frekvensen. Och då var de tydligen värda så mycket. Jag kan förstå dem, skulle det vara billigare så kunde fler stationer startas. I alla fall så länge frekvenserna räcker till. Frågan då är vilka de nya kanalerna skulle vara och vad de skulle innehålla? Jag tror att de skulle kunna finnas fler kanaler med något smalare musik. Men inte alltför smal då de fortfarande vill få annonsörer. Jag tror inte att mångfalden skulle bli så mycket större.

Utan bara mer enfald som den kommersiella radion redan står för.

Junior suckade högt. ”Julkalendrarna var så mycket bättre förut, den bästa var Lasse-Maja sen har det bara gått utför”. Den julkalendern var 2006…

Men Minior uppskattade första avsnittet av ”Superhjältejul” med Supersnällasilversara och Stål-Henriki morse. Och är han nöjd så är jag också det. Personligen uppskattade jag ”Klart spår till Tomteboda” och ”Herkules Jonssons storverk” som gick för ungefär 40 år sedan. Sen gick det bara utför (enligt min smak). Men smaken är ju olika.

Just nu har svt precis avslutat sin sändning av Tipsextra 40 år.

För mig är Tipsextra en ny färg-TV. Den kom på plats precis innan en sändning. Vi hade en TV-affär i bottenvåningen på huset där vi bodde, Hellströms. Jag antar att de tog hissen upp till vår våning och anslöt apparaten. Vidare en mängd med konstiga tävlingar, tillfälliga avbrott, lera och väldigt korta fotbollsbyxor.

Den återutsända matchen Man U-West Brom var förvånadsvärd bra producerad och Hegerfors som kommentator var lika värdelös som nu 30 år senare.