Hem > Hjärnspöke, Jobb > Död och sånt

Död och sånt

En arbetskamrat dog idag, i en arbetsolycka. OK, jag har aldrig arbetat med honom men vet väl vem han var. Men ändå… Det är ändå nära.

Närmare var det för 20 år sedan. Jag var ansvarig för betongarbeten på en stor arbetsplats i södra Stockholm och tidigt på morgonen skulle vi gjuta en stor betongplatta. Mats som skulle basa för gjutningen dök aldrig upp och vi alla var sura på honom.

Han hade kört ihjäl sig på väg till jobbet. Vi var som ler och långhalm, han var min röst på arbetsplatsen. Vi var lika gamla och hade verkligen roligt tillsammans.

Annonser
Kategorier:Hjärnspöke, Jobb
  1. Anonym
    5 februari 2009 kl. 22:40

    Ibland kryper den nära… döden.. och grinar elakt mot en… tyvärr!

  2. Fru F
    6 februari 2009 kl. 11:44

    Usch, var det här i stan?
    Om det var det så tänkte jag på personens familj imorse. Inte alls så att jag kände honom eller henne. Men jag tänkte på hur vi andra liksom har vardag, medan anhöriga till den omkomne, vaknar upp till en fruktansvärd smärta och en jobbig dag.

  3. Bengt
    6 februari 2009 kl. 12:49

    Anonym: Ändå var det inte så hemskt nära.
    Fru F: Jo, det var här.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: