Hem > Hjärnspöke, Jobb > När någon dör

När någon dör

Min hustru fick ett SMS i dag. En arbetskamrat hade dött i en olycka. Vi vet inte hur/när/var. Det var inte en i hennes grupp eller en nära medarbetare. Men jag såg att det var i hennes huvud hela eftermiddagen. Och hur reagerar vi? När den friska personen helt plötsligt är borta, vid sjukdom så kan vi förbereda oss. Men när det går fort?

Jag har råkat ut för liknande två gånger. Som väldigt ung så skulle vi gjuta en betongplatta. Jag var arbetsledare för jobbet, allt var klart. Det var en stor etapp så första betongbilen skulle komma runt kl sex på morgonen. Men lagbasens favorit, Mats, dök aldrig upp. Han som skulle hålla ihop laget under arbetet kom aldrig. Han hade kört av vägen under den tidiga morgonen. Omedelbar död. Och där stod vi och förbannade honom för att han inte dök upp. Jobbet var tvunget att göras, när vi sedan fick reda på vad som hänt tror jag vi alla mådde dåligt.

Tommy, en kollega i min grupp, som jag hade ett projekt med under 2005. Kände sig lite dålig efter en innebandyträning. Under natten avled han i en massiv hjärtinfarkt, inte ens fyllda 50 år. Lämnade givetvis ett tomrum, men vad ska man göra. Arbetet måste fortsätta, självklart så minns man. Man stannar upp ett tag. Men livet måste fortsätta, av de av oss som inte dog.

Det låter krasst. Men så är det. Tiden stannar inte för att någon dör. Vi kan stanna en kort stund som yrkespersoner. Sen måste vi fortsätta.

Annonser
Kategorier:Hjärnspöke, Jobb
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: