Arkiv

Archive for the ‘Jobb’ Category

Vän av ordning

25 februari 2011 Lämna en kommentar

I går eftermiddag sände en medarbetare ut följande e-brev:

Besökare till Ulf den 25/2

Alla besökare är anställda på företaget och kommer ca kl 10.00

Berg E

Falk A

Åberg J

Grahn U

Klasson J

Fritzson A

Vi ska vara i konferensrum 10 och ni kan visa dem dit

Problemet var att det skickades till samtliga 8-900 anställda på huvudkontoret och inte bara receptionen som tänkt. Det händer emellanåt. (Värst var när en medarbetare i Ystad skickade till samtliga 11 000 medarbetare med e-postadress ett besked om föräldraledighet tisdag eftermiddag i ojämna veckor.)

Som sagt det händer ibland. Och varje gång är det ett antal vänner av ordning som svarar samtliga mottagare av e-brevet hur olämpligt det är att skicka brev till hela organisationen. Naturligtvis en snedvriden logik. Vänner av oordning.

Snaps

15 december 2010 Lämna en kommentar

I dag var det den årliga jullunchen på kontoret. Och likt förra året utan snaps. Jag brukar köra bil och har inte haft som vana att ta en. Men för de som åker kollektivt så har det varit en möjlighet (alltså till för något år sedan).

Det märkliga är att företaget haft det som tradition (jullunchen är i företagets personalmatsal). För det ska ju arbetas några timmar efter maten.

Jag arbetade i Danmark under ett drygt år. Där var det helt förbjudet med alkohol över huvudtaget på arbetsplatsen. Det fick helt enkelt inte tas in genom dörren/grinden. I Danmark där vi svenskar tor att de har en Tuborg i näven hela tiden.

Maten då idag? Det smakade absolut ingenting. Jag var osäker på om jag åt sill eller skinka.

 

Kategorier:Jobb, Mat och dryck

Ett ruttet ägg

25 oktober 2010 Lämna en kommentar

Jag gjorde en svår sak idag. Eller kanske inte så svår utan ganska kontrollerad – hängsle, livrem och resår. Men ändå. Jag flyttade (inte personligen men jag är ansvarig) fyra stycken stora databaser från en server till en annan.

Låter kanske banalt men det är viktigt att allt fungerar efteråt, direkt. Flytten innebar att ”mitt” system var tvungen att ligga nere i maximalt 3 timmar. Nu var det så att de första planerna som vi gjorde handlade om flytta i mitten av augusti men det har bara skjutits på hela tiden. Jag har informerat hela tiden om planerna men inte om tidpunkten eftersom den varit så flytande.

Idag hade vi ett ”no  go/go”-möte efter ytterligare en veckas övervakning. Jag meddelade användarna i morse och jag ska inte säga att jag fick tummen upp, många bryr sig inte alls överhuvudtaget. Men jag fick positiva vibbar, utom från samma människa som alltid. ”Det är för kort om tid, vi måste veta tidigare.” Och med CC till samtliga höga chefer i organisationen. Men en del av de cheferna hade faktiskt skickat uppmuntrande brev till mig under dagen. Och det mest lustiga är att hon inte arbetar i kärnverksamheten (det gör jag inte heller iofs) utan som en stödfunktion. Hennes kärnverksamhet har jag fått många uppskattade ord av, hon är helt vilse i (det som kan kallas) verkligheten. Överadministrerar sig.

Tack för ordet!

Snart, snart…

30 september 2010 Lämna en kommentar

Snart får jag leka rörmokare  igen… Diskmaskinen klarade jag av att byta ut i våras. Men straxt efteråt gick spolknappen på toaletten sönder. Det går att spola genom att trycka på en pinne nere i cisternen. Minior tycker att det är kul, resten av familjen… Nja.

Så jag tog med den trasiga delen till en badrumsfirma den 20 augusti. I dag kunde jag hämta delen. Hmm, sex veckors leveranstid är inte bra. Inget konstigt märke på toastolen eller så men någonstans har det gått fel. Och spolknappen var också fel. Så det blev en ny beställning.  Jag har otur med knappar.

Men får snart rörmoka igen.

Kategorier:Hemma, Jobb, Konsument

Hur mår din arbetsplats?

27 september 2010 Lämna en kommentar

Vi hade avdelningsmöte i förra veckan. Vi är ca 35 st personer på ett stort företags IT-avdelning. Vårt arbete är helt enkelt att göra så det fungerar för personalen när det gäller kommunikation, datorer och program både för dator och telefon.

Vi brukar ha något grupparbete för gemensamt ta tag i problem, dels för att vi ska vara mer engagerade och att cheferna inte ska behöva göra allt. En av punkterna som vi diskuterade senast var hur vi ska öka arbetsglädjen. Resultatet av grupparbetet skulle vara något konkret och skulle vara mätbart.

Nu mäter vi det redan, vi har en årlig HKI*-undersökning i september och eftersom den är elektronisk så går det relativt snabbt att få resultatet och en utvärdering. Och det är jättebra men ändå för trögt.

Jag har hört (eller läst) om ett företag av ungefär samma storlek som min avdelning som vid ingången hade en magnettavla och ett gäng med röda, gula och gröna magneter. Där kunde personalen sätta upp den färg som motsvarade sinnesstämningen just precis då. Chefen kunde snabbt kika på tavlan och se den allmänna stämningen på kontoret och snabbt kunna ta ett beslut om att det behövs tårta på eftermiddagsfikat eller om det var läge att berätta om minskad vinst, osv. Givetvis kan även positionen på tavlan ge en indikation, humöret på topp, magneten i topp. Dokumentationen skulle kunna bestå av av att varje dag ta ett kort på tavlan och därmed följa en utveckling och försöka kombinera ihop med utförda åtgärder.

Och som IT-avdelning så började vi skissa på ett IT-verktyg där vi som inloggade kunde ge vår sinnesstämning anonymt, eftersom vi ingår i olika delorganisationer så skulle plupparna kunna skäras på alla sätt och visor. Resultatet skulle också kunna visualiseras i en tidslinje och kombineras i hop med vad som händer på företaget och i organisationen. Ungefär som i videon nedan där ett ordkänningsprogram letat upp ord från Twitter och klassificerat dem:

Men var har jag hört om detta tidigare? Var det från dig?

* Human Kapital Index

Gräl

11 september 2010 6 kommentarer

Vi grälade i går kväll, ganska ovanligt men tråkigt när det händer.

Den främsta anledningen var säker att vi båda var väldigt trötta. Men det fanns ju annan anledning också. Min hustru hade haft en väldigt framgångsrik vecka bakom sig och jag gladdes med henne. Kärleksbombade, berömde och ville verkligen dela det med henne. Då kom vi in på min egen vecka som varit alldeles utmärkt. Men problemet är att hon utvecklas i sin karriär och tar steg hela tiden medan jag gjort nästan samma sak i 10 år. Jag trivs så det fungerar bra; för några år sedan sade jag nog något att det skulle vara intressant att byta till något annat. Men någon öppning har inte dykt upp (ännu).

Och det var problemet. Hon såg det svårt att leva med någon som inte har samma drivkraft att utvecklas som hon gör. Och det har jag nog inte heller, jag är mer bekväm av mig. Jag skulle kanske kunna hitta något nytt, något mer avancerat arbete, ett arbete på HK i Solna. Jag är övertygad om det.

Men då kan hon inte arbeta 10 timmars övertid i veckan, hon kommer inte kunna resa bort var hon behövs och nästan när som helst med kort varsel. Vi har fortfarande barn som kräver att vi lagar mat åt dem, som inte klarar sig själva över natten. Jag får vänta 10 år, sen kan det bli dags för mig. Men då är jag nästan 60 år och då är det för sent. Jag klagar inte, jag har valt den här rollen. För mina barn och för min hustru.

Kategorier:Barn, Familjeliv, Jobb

Ytterligare fånigt

7 september 2010 1 kommentar

Min telefon dog.

Jag har en mobilitetsgaranti att jag ska ha en likadan lånetelefon under tiden som den lagas. Behöver inte vara en ny telefon som lånas men en likvärdig. Jag har som krav att ha en smartphone tillgänglig hela dagen (och gärna resten av dygnet).

Min telefon skickades iväg och jag fick min lånetelefon. En Nokia 1280! Den kändes väldigt bekant, väldigt bekant. Fast jag har ju aldrig haft en Nokia, aldrig. Men var har jag sett den någonstans…

Men det är ju samma modell som Minior (5 år) fick i julas. Köpt på ICA Maxi för 199:-. Om han skulle komma bort när vi är på semester eller så. Kul arbetsgivaren!