Så nära döden
Jag tror nästan varje person ha haft ett tillfälle då de varit nära döden. Lottens inlägg påminde mig om ett av mina.
1993 eller 1994 bygger vi en bro över Hedströmmen. Det är i slutet på vintern och min hund är med. Helt plötsligt ger hos sig ut på isen som brister. En hund som väger 10 kg går ner sig i vattnet. Och jag ger mig ut efter, kastar mig platt och fångar henne. Hur lätt hade jag inte kunnat hamnat i det kalla vattnet.
Lämna en kommentar
Om mig
Välkommen till ett fönster in i mitt huvud. Jag har skrivit på ett annat ställe tidigare. När det behövs för sammanhangets skull så skriver jag om texten här.
Medelålders, pappa till två. Junior 13,5 år (tonåring!) och Minior nu 6 år.
Vill du kommentera, gör det. Ingen blir gladare än jag.
-------
Följ min blogg med bloglovin
Bengt 
Jag har en annan historia om att vara nära döden: jag satt en gång i baksätet i en italiensk bil med en synnerligen berusad förare. När han på mycket kort tid höll på att köra över ett stup för tredje gången och med en centimeters marginal missade en lastbil, krävde jag att han stannade och släppte av mig.
Han vägrade förstås (sa jag att han var en italienare?), men körde lite försiktigare. Och jag överlevde!